Det ar svart att inse att det faktiskt ar jul, och dessutom fjarde advant idag. Lucia firandet och fikat gav en visst julkansla, men forutom det har julklanslorna varit svala. Dock brukar vi spela lite julmusik i huset, men min favoritjulsang "var julskinka har rymt" ar inte sa uppskattad av alla!.
Annars har de senaste dagaran bestatt av essaskrivande och sol stekande. Oliwia och Daisy leder pepparkaksligan helt klart.
Idag har vi varit pa marknaden och inne i ett varuhus dar det koptes tva datavaskor. Jag maste dela med mig av Indisk arbetsmarknadspolitik efter fem vecka har. Man kan helt klart saga att de skapar arbetstillfallen. I varuhuset vi var i idag ar det for det forsta cirka 200 arbetare pa golvet som foljer efter kunderna och verkligen passar upp, viker klader, dammar och allmant star och hanger. (bara man saklart). Sen kommer vi till betalningen;

Vi kopte alltsa tva datavaskor. Fran valet av datavaska till betalning passerade vaskan 10 olika anstallda.
Gubbe 1: Visade olika vaskor
Gubbe2: Bar vaskan till kassadisken
Gubbe3: Tar emot vaskan
Gubbe 4: Skriver kvitto
Gubbe 5 : Tar betalt, och skickar vaskan vidare
Gubbe 6: Kollar betalningen
Gubbe 7: Stamplar kvittot
Gubbe 8: Tar emot vaskan
Gubbe 9: Stoppar vaskan i en pase
Gubbe 10: Lamnar pasen till koparen

Helt otroligt! De ar verkligen bra pa att hitta arbtsuppgifter..men sen ar de ju i och for sig 1,2 miljarder invanare...
.

En dag med lite känsla av jul. Grannen har satt ut en julstjärna och en julgran. Vi klär oss i vitt och knyter glitter runt midjan. Sjunger "natten går tunga fjät", "julen är här", "pepparkaksgubbar" och "staffan" såklart. Barnen sitter som förstenade i den mörka kvällen med stora ögon och ett leende på läpparna när 14 vita människor med vita kläder och ljus i händerna entrar trädgården. Kvällen avslutas med en god middag och glögg och pepparkakor till efterrätt. Glädjen är stor...

Spicegarden, elefantsafari, tigerspår, djungeltrekking och vattenfall. En spännande resa fylld med alla möjliga känslor. Med det närmaste man kan komma när det gäller ledighet och lugn. fantastiskt!

Ett berg utav sopor. Namnet gor sig inte ratt i detta sammanhang. Nar vi narmar oss slas vi av en vagg. En grotesk stank. Lukten sipprar igenom de igentappta nasborrarna och magen vrider om. Nagra vagrar kliva ut bussen medan vi andra noggrant ser vart vi placerar fotterna pa vag fram till berget. Efter att vi noterat den enorma mang sopor efter vagarna och runt husen under de dagliga utflykterna ar detta nagot vi inte forvanas over. Men det som far tararna att trangas bakom ogonlocken ar de hem vi skymtar strax intill det enorma berget. Dar har manniskor byggt sina hus av andras sopor; kartonger, tyger, overblivna sackar och plat. Mitt i skiten ser vi en kvinna hanga upp ett tygstycke pa tork och magen vrider om annu nagra varv, och da inte av lukten. Dar springer omkring barn som med sina foraldrar har byggt upp sina liv pa andras overflod. Jag blir mallos och kanner mig smutsig, otillracklig och nar vi aker darifran kanner jag mig omansklig och hjartlos. Hur kan jag lamna dem och lata dem bo sadar?! Varfor ar varlden sa orattvis? 
.

.

I sondags efter brollopet akte vi 8 mil pa tva timmar till detta berg for att bestiga det. Nar vi sag berget trodde vi aldrig att vi skulle bestiga det pa tva timmar som Santhanam sagt. Men vi klarade att ga upp och ner pa tre och en halv timme. Santhanam hade tidigare sagt att det var "det enkla" alternativet. Vi holl inte riktigt med om det eftersom vandringen upp var brant och vi fick ga pa olika stenbumlingar. Sista biten bestod av klattring i hallregn. Val uppe blev vi attackerade av morrande apor som ville ha var mat. Det var fruktansvart jobbigt men vi klarade det och vi ar valdigt stolta over oss sjalva. :)








/ Sandra & Ida P

Det har hant mycket sen sist, vi har hunnit med allt i fran brollop till bergsbestigning till massa intressanta besok och forelasningar.
Angaende brollopet sa va det lite.. speciellt, minst sagt. For det forsta skulle vi vara dar typ kl 8 pa morgonen. Alltsa seriost, vem gifter sig kl 8 pa morgonen? Hur som helst vi skiter i brollopet nu och fokuserar pa kvallen innan. Alla i vart rum (jag, Ida P, Paulin, Elvira och Sandra) var ratt trotta och sag fram emot att krypa ner i renbaddade sangar, trodde vi iallafall.
Det borjade med att jag hade fatt en bordsduk som tacke, naja det gick val an, varre saker har man val haft som tacke. Jag vet inte varfor men jag fick nat slags infall att lukta pa tacket, det skulle jag inte ha gjort. istallet for tvattmedel luktade tacket typ grillplats, eller som kladerna luktar efter man har suttit en hel kvall vid en grillplats.
Jag funderar ett tag pa det har och undrar sen om det bara ar mitt tacke som luktar mystiskt.
Det var det inte.
Det som hande var att alla lange och val sniffade loss pa sina "rena" lakan, luktade pa varandras och forsokte identifiera de olika dofterna.
Som sagt luktade mitt grillplats, Elviras luktade kohage, Paulins luktade som en blandning av alla dofter du kanner utomhus, i den mest negativa benamningen. Nar det kommer till Sandras tacke luktatde det friterad kokos, hon kom ganska lindrigt undan i detta lotteri. Ida daremot hade nog mest otur, hennes luktade ungefar som indisk karl. Vi har en teori om att det ar farbrorn i huset som har haft tacket fore henne. Annars ar och forblir vara tackens markliga dofter ett mysterium.



Omotiverad bild pa mig och min Indiska fanclub.

/ Oliwia

.

Nar vi anlande till "festlokalen" strax efter 7 pa morgonen hade brollopet redan hallt pa i ett dygn. Vi hade blivit omlindade i ett 6meter langt tyg som har i Indien kallas Sari. Nar vi kom dit serverades det indisk frukost pa bananblad. Sjalv smakade jag inte (av olika anledningar) men vissa at med god aptit medans andra bara smakade av det som sag nagorlunda atbart ut. Vet inte om det var var hudfarg eller all mat som blev kvar pa bladet (mest troligt en kombination) som gjorde att de ovriga gasterna tittade konstigt pa oss.
.

.

.
Foraldrarna och mor- och farforaldrarna till brudparet verkade mer intresserade av att valkomna och prata med oss vitingar an att delta i deras barns giftemal. Likasa fotografen och mannen som verkade vara nagonslag brollopsfilmare. Uppe pa scenen holls en mangd olika procedurer med brudparet av ett par lustiga (halvnakna) praster. Hog musik och en nastappande doft av rokelse. Det hela tog sakert narmare 2 an 1 timma och dar satt vi. Nar mannen antligen fick se sin blivande hustru kastade vi riset (det enda som paminde mig om ett svensk brollop) ut i tomma intet, da vi satt alldeles for langt ifran dessa for att de skulle fa det pa sig. Innan vi begav oss hemat ville brudparet ha ett foto med oss, sa vi entrade scenen. Det var en rolig uplevelse men inget jag sjalv kommer anamma till mitt eget brollop.

/Elvira

Iksu i all ara men tacka vet jag vara improviserade traningsprogram. Det ar verkligen i sana har situationer, nar man inte har nagra redskap, typ inga ytor och knappt nagan tid man blir mest fantasirik. Det verkar som att vi har fatt nagon slags traningsmani har i Trichy och jag alskar det.

/Oliwia

Hej alla! De senaste dagarna har vi verkligen kannt av monsunperioden, det har vrakt ner!
Men for tillfallet ar det uppehall sa vi kunnat ta oss in till stan. Vi har haft intressanta forelasningar de senaste dagarna. Om barnens status i Indien och kvinnornas situation. Det var mycket dyster information vi fick. Bland annat att varje fjarde flicka dor innan sin 15 ars dag, frams pga sjukdomar som kan forebyggas med vaccinering som ar gratis, men som foraldrana heldre ger till pojkar eftersom de varderas hogre. Helt otroligt! Sen ar det inte latt for kvinnorna da de klassas som andra klassens medborgare.
Sen har vi fortsatt med morgongymnastiken. Har om dagen gick vi ut kvart over sju och borjade jogga i cirkel pa santhanam och sankaris framsida ( de har en inhangnad sandplan) men vi hann inte halla pa manga minuter innan santhanam var ute och fragade hur lange vi hallit pa. Han berattade att folk tror att vi gor nagon europeisk sexdans nar vi tranar i shorts och linne, och vi fick ga till hans inhangnade tradgard virca 100 meter bort dar ingen kan se oss!
Maten ar fortfarande god, men ganska lika smaker. Idag rakade jag av misstag forvaxla en chili med en artskida i en sallad, sa jag satte i mig chilin. Det kandes som en brand i min mun och kagge...men till slut fick jag bort den hemska hettan med hjalp av en banan.
Imorgon bitti ska vi fa ga pa brollop, vem som gifter sig vet vi inte..det ska bli intressant! det ar kl 7 pa morgonen, inte nog med att foraldrarna bestammer vilka barnen ska gifta sig med, astrologin ar viktigt med. Sa stjarnornas position bestammer tiden for brollopet.
Efter det ska vi bestiga ett gigantiskt berg. Det blir nog en pers, men en bra utmaning!

Adios!
/Sandra

Jag kan inte riktigt slappa det har med transport har i Indien. Vi kan borja med lokalbussen. For det forsta kan man aldrig veta nar bussen ska komma, utan det ar helt enkelt bara ga ut och stalla sig och hoppas pa att en buss ska komma. Sen nar den val kommer far du hoppas att bussen ska dit du ska, for det mesta ska den det men man kan aldrigt veta sakert. Nar det kommer till att ga pa bussen far du va snabb som blixten for den vantar inte pa att du ska hinna upp for trappen. Nar du val kommit pa haffar du tag i nan som ser palitlig ut, berattar vart du ska av och ber personen saga till nar du ar vid ratt hallplats. Sen ar det bara att halla i sig for kung och fosterland och forsoka se obesvarad ut av att 200 Indier glor pa dig. Ratt enkelt faktiskt.
Tuc-tuc ar eller taxi ar dock att rekommendera nar man ska fran stan for da ar bussarna sa fulla att folk bokstavligt talat hanger utanfor.
Angaende Tuc-tuc ar det faktiskt ganska gemytligt om man inte ar sa manga. Haromkvallen skulle jag, Elvira och Sandra ta oss hem fran stan kvallstid, vi gar fram till en tuc-tuc, ger chaufforen adressen men han verkar inte vilja kora dit sa han vinkar in en annan tuc-tuc som verkade vilja kora dit.

Sandra- Kan du saga till andra chaufforen att han ska kora forsiktigt?
Tuc-tuc  chauffor 1- hahahhahah
Sandra- Jo men gor det!
Tuc-tuck cauffor 1 sager till tuc-tuc chauffor 1 att kora forsiktigt (tror jag)
Tuc-tuc chauffor 2- hahahhaha

Fast han korde faktiskt hyffsat lugnt och vi tog oss hem smartfritt.
Nog om det, nu ska jag och sandra prova pa ett Indiskt gym, ska bli intressant.

/Oliwia